Det finns inga givna eller universella metoder för att få den lilla bebisen att somna själv eller ens somna alls. Tro mig - jag har testat dem alla. Jag har kört bil genom koliknätter, guppat, sjungit, masserat, badat, provat egen säng, provat våran säng, matat, inte matat osv, osv. Jag har haft fasta, lugna kvällsrutiner och jag har busat dem till sömns.
Vissa saker har fungerat ibland och ibland inte. Så fort man fått in en rutin så ändrar den lilla bebisen sig och tycker att man borde göra på nåt nytt sätt.
Jag kan bara konstatera att alla barn är olika och dessutom ändrar de sig under resans gång.
Vår nyaste lilla bebis lägger jag ner i hennes säng som står bredvid vår. Jag viskar "Gonatt, min skatt" i hennes öra och sen går jag därifrån. Och hon sover! Det tar högst 5 minuter men klassas knappast som någon metod. Och det är heller inget resultat av någon brysk avvänjning. Hon var sån när hon kom. Vårt första barn somnade bara i vår famn och vårt andra ville helst inte somna alls om han fick råda. Nu sover de alla - som stockar. Men det fanns en tid då jag på fullt allvar trodde att jag aldrig skulle få sova en hel natt igen.
Vår dotter har sovit otroligt bra men just nu har hon en period då hon vaknar ofta och äter mer på natten. Och jag tänker att det är bara att hänga med. Nu är det så här - imorron är en annan dag.
Den enda metoden som funkar, oavsett barn, är att helt enkelt vara lyhörd och att gå med behovet istället för att gå emot. Vilket behov det än må vara. Så lyssna inte på alla sömnprofeter. Lyssna på ditt barn och dig själv. Och just i det här fallet: lite grann på mig.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar