Vad och varför i Påsk

Jag påskpyntar inte.

Påskens pynt och färger passar inte så bra härhemma. Eller så är det nåt med gult. Jag vet inte. Men några fjädrar kommer inte in i huset. Dessutom är Noel allergisk mot pollen så något ris blir det inte heller. Hönor, tuppar och kycklingar göre sig icke besvär. Inte min grej.

Mina barn går inte runt i husen och gårdarna och tigger godis. De har aldrig frågat och jag skulle aldrig drömma om att själv ta initiativet. Det godis de får har vi hemma. Och att gå runt och be andra människor om godis och pengar och girigt bli besviken över mandariner eller brist på snask - nej det är ingen tradition jag nödvändigtvis vill införa i familjen.

Jag vet - lutheranskt och trist - men sån är jag;)

Men vi målar ägg på påskaftonens frukost.

Många ägg i alla möjliga färger och modeller. Anders kokar egna ägg med rödlök, snören och lakansväv för att han tycker att det blir allra snyggast. Barnen målar alla möjliga och omöjliga motiv. Jag målar nästan alltid påskliljor på mina. Det är det jag kan.

Sen får äggen ligga på ett stort fat mitt på matsalsbordet och där har ni vårt påskpynt.

På påskafton får barnen gå på påskäggsjakt också. Efter nån snitslig karta som pappan har ordnat. Helst ska skatten vara nedgrävd. Då är det som allra roligast.

Sen sjunger jag Oh, Happy Day i midnattsmässan.

Och försöker nånstans - i rent utbildningssyfte - prata med barnen om varför vi firar påsk.

Igår när Noel frågade om varför det heter långfredagen och jag pratade om korsfästelsen så lyssnade han och avslutade med.

- Shit, jag skulle inte vilja vara Jesus!

Och nej, det kan vi ju vara tacksamma för att vi slapp.

Idag.

Glad Påsk...såsmåningom;)