måndag 1 juni 2009

Kärleksbrev

När Leo kommer hem från skolan idag frågar han om vi tagit in posten. 
Ja, svarar jag, det gjorde pappa tidigare idag. 
-Är du riktigt säker på att han fick med allt då? För igår när jag tittade så var det så mycket att jag inte kunde bära med mig allt...
Jag mumlar nåt med att det tror jag nog att pappa klarade av...

Senare är vi på väg hem från pianot. 
-Nu kanske det har kommit mer post... säger han dröjande.
-Nej, det kommer inte förrän imorron. Väntar du på nåt särskilt?
-Nej, det är inget särskilt...men man vet ju aldrig. 

Vi äter middag och packar ihop fiskespöna. 
Packar sen in oss i bilen för att spendera en timme nere vid Edsvikens vatten. 
-Tyckte det såg ut som om det kommit post...
Mamman ler lite men reflekterar inte närmare över detta uttalande.

Väl hemma igen säger han:
-Nej, nu ska jag banne mig kolla om det inte kommit post ändå....
Och det har det. 
-Ett brev till Dig mamma! Ropar femåringen.

"Till Linn Wågberg"
Jag öppnar. 

"Hej Mamma,
Jag ville bara påminna dig om att det var Mors Dag igår
och säga grattis i efterskott.
Grattis!
Jag älskar dig.
Leo"

Oj, om han visste vad jag behövde just det där brevet just idag. 
Och oj, vad jag älskar denna ljuvliga, underbara, fantastiska unge.
Jag kramar honom och viskar just det i hans öra.
Sen gråter jag en skvätt.

Så vad lärde han mig idag?
Man kan få post när man minst anar det men mest behöver det. 
Och oväntade kärleksbrev är de allra mest välkomna.

1 kommentar:

Fröken fräken sa...

Åh, vad härligt. Jag grät också en skvätt när jag läste det du skrivit. Hoppas att du hade en fin Mors dag! / Christel