Fridfullt svävande i drömmarnas land.
Huvudet stilla på kudden och händerna mjukt sammanslagna som om du bad en liten bön.
Vilande, rofyllt och nära.
Jag ser på dig. Ser dig.
Låter mina ögon smeka ditt bomullslika hår. Vandra över dina sammetslena kinder, räkna dina fingrar, ett efter ett. Fem stycken på var hand. Perfekt.
Och lika många tår på var och en av dina ljuvliga små fötter.
Du ligger där i din vita säng och sover.
En bedårande, storartad skapelse full av liv, kärlek och möjligheter.
Och jag, jag får vara gäst i ditt liv. Får ynnesten att gå med en bit på vägen.
Välsignelsen att vara din mamma.
Och jag kan fortfarande knappt tro att det är sant.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar