Trött

Att beskriva mig själv som trött nu vore en underdrift.

Det tar på krafterna att rodda runt tre barn själv. Dygnet hos barnens mormor bjöd visserligen på god mat som jag inte behövde laga själv men det är mycket att pyssla med ändå. Och natten innehöll alldeles för lite sömn upphackad i små, små perioder.

Att komma hem med trötta, hungriga barn och all packning till ett varmt hus där siste man ut glömt att spola (!!!!) är sedan lite tålamodsprövande.

För att inte tala om hur det känns efter att ha knatat till den lokala ICA-affären i solen för att fylla på kylskåpet och sen komma ut med kassar, tre barn, en cykel och en barnvagn bara för att upptäcka att det fullkomligt vräker ner.

Himlen öppnade sig. Vi sprang så gott det nu gick ända hem och ändå var vi som dränkta katter hela bunten innan vi tog oss in under tak.

Jag är fortfarande blöt i håret och det här är minst tre timmar sen.

Sen har lagat mat, packat upp, plockat och försökt underhålla trött och tandsprickningskinkig Stella i några timmar.

Nu har jag fibromyalgi.

Och så är jag en gnällkärring.