2.10 x 2.10

Jag minns att jag tyckte den var ett himmelskt mjukt hav den gång vi fick den av mamma.

Vår säng.

2.10 bred och lika lång. Sömn i stor kvadrat.

När vi hade endast ett barn som ville sova mellan oss ibland märktes det knappt.

Sen fick vi vår andra nattsuddare men vid det laget sov storebror som en stock hela nätterna i sin egen säng på nedervåningen.

När nummer tre kom hade vi fortfarande nummer två i sängen med jämna mellanrum. 3-an sov dock ganska mycket i sin egen säng i början så det funkade.

Nu kommer minstingen alltid strax efter midnatt. Hon kastar sig därefter av och an och ska helst ligga på tvären mellan oss så att benen nuddar pappa och huvudet ligger på min mage. Eller arm eller vad som helst. 6-åringen kommer åtminstone varannan natt vid två-rycket.

För att fördela gracerna brukar jag lägga en kudde i fotändan så att han liksom ligger skav-fötters med dottern. Det gillar han dock egentligen inte. Han vill vara däruppe. Bredvid mig.

Allra helst.

Och skulle dessutom storebror komma lufsandes av nån outgrundlig anledning vid 4-snåret. Ja då känns plötsligt sängen inte så gigantisk längre.

Inatt väcktes jag först av Stellas ankomst, Sen av Noels. Den senare ankomsten väckte även S som trodde det var dags att gå upp och leka. Därefter väckte N mig från fotändan och sa "Mamma, kan du hålla om min fot lite? Så håller jag i din...Då blir det nästan som att vi håller varandra i händerna."

Mamman slumrar till.

"Mamma. Jag vill ligga däruppe bredvid er."

Mamman mumlar "Okej".

Mamman hinner nästan slumra till.

"Jag håller bara dig lite här vid örat mamma..."

"Mmmm..."

Stella vaknar igen av att N's arm ligger över henne och på mitt huvud.

N vänder sig om och somnar.

S är vaken ytterligare 40 minuter.

Mamman somnar efter ca en timme.

Och väcks ytterligare ca fem gånger av diverse kroppsdelar, skrik och nappletande.

Gäsp.

2.10x2.10. Störd nattsömn i stor kvadrat.