Hus av lycka

Jag försöker se mig själv i framtiden.
Eller bara om ett litet tag.
Försöker se mig själv leva i den nya lägenheten.

En ny lägenhet. Där inga golv knarrar eller vinklar är sneda.
Där alla fönster är nya och det är långt ner till marken.

Jag försöker se mig själv leva där.
Det är så svårt.

För mitt inre klär jag lägenheten i mina saker.
I mina färger och inreder med min själ.
Jag försöker med all min kraft att övertyga mig om att jag någon gång ska trivas.
Ändå.

Ett nytt kapitel.
Minnen att skapa.
Liv att leva.
På egen hand.
Min lägenhet.

Tre veckor.
En jul. Ett nyår. En trettonhelg.
Sen är det dags att lämna ett hem och försöka skapa ett nytt.

Jag kommer att sakna vårt kök mest.
Och vår trädgård om våren när häggen och syrenen bedövar med sin doft.

Vardagsrummet ska tydligen äntligen få en kakelugn.
Det gläder mig.
Och jag hoppas att den nya familjen lyckas förbli lyckliga i vårt hus.
För det är ett hus att vara lycklig i.
Ett hus man kan vara lycklig i.
Om man bara vill.

Så lycka till huset - med din nya familj.
Jag kommer att sakna.