Mamma med rätt att skryta

- Mamma, idag har jag inte spelat fotboll på hela dagen. Jag har bara varit med H.

6-åringen är lite uppspelt när jag hämtar honom från skolan.

- Jaså, men du älskar ju att spela fotboll... säger jag som har hört hur de andra småkillarna ropat och lockat på honom från planen.

- Jo, men jag gillar ju H också...

Såklart. Vad gör man inte för kärleken. Kompromissar. Så är det ju. Och det kommer inte att vara något undantag för Noel.

Ändå försöker jag lite fint påpeka att han ju inte behöver försaka fotbollen helt under rasterna, att H säkert gillar honom ändå.

- Jag gör som jag vill! Fräser han bestämt till svar. Sen är det inget mer att orda om den saken.

På kvällen är det hans allra första skoldisco och H har lovat att de ska dansa.

Väl hemma igen ligger han som en liten ostkrok på hallgolvet. Han har ont i magen av all pizza, alla chips han tryckt i sig. Men han har ett saligt leende på läpparna och hans kinder är rosiga av alla danser med H. Alla pussar.

Och jag är salig för att jag får uppleva hans pirr i magen. Hans allra första pirr.

Han är snygg min Noel. Ja, jo jag vet att jag är partisk men det slår mig ändå då och då att han är en 10-poängare i daning. Lång, smidig, smal. Blont hår i cool, lång lugg som han blivit så bra på att stryka ur pannan. Ögon fulla av liv, nyfikenhet. Rak näsa, fin mun.

Nåja, lilla H är en oerhört söt liten svärdotter måste jag säga. De passar fint ihop.

Idag har vi varit på förhandsvisning av "Äpplet & Masken", en animerad långfilm. Men inte vilken som helst. Nej, i denna spelar äldste sonen Leo Cherrytomaten Bjarne och den är regisserad av ingen mindre än Josef Fares. Faktiskt har Leo även lånat ut sin röst till den mindre rollen "Barnäpplet Kevin" alldeles i slutet av filmen.

Kanske kommer filmen inte bli någon kassa-ko, storyn är lite tunn och stundom tycker i alla fall lillebror Noel att tempot är för långsamt.

Men oj vad häftigt det är att höra Leos insatser. Det låter precis som...på riktigt! Han är alldeles strålande i sina repliker. Allt tevetittande har sannerligen burit frukt får man ändå tillstå.

När hans namn rullar förbi i eftertexterna jublar vi och klappar i händerna.

Josef Fares - Äpplet Torben

Pia Johansson - Masken Sylvia

Claes Malmberg - Äpplet Tommy

Svante Turesson - Körsbäret Bo

Leo Wågberg - Cherrytomaten Bjarne

osv...

Stort.

Nu har jag skrutit nog för idag.

Fast om inte jag förbehållslöst tycker att de är alldeles oerhört fantastiska -

Vem ska då göra det?

Det är min skyldighet - och min rättighet.

Tack och lov.

ps/ Efter badet idag satt Stella på handfatskanten, dinglade med benen, doftade lika ljuvligt som hon såg ut och sjöng hela sången "Var är Stella, Tittut!" alldeles på egen hand med rätt melodi och rätta ord. Kände att jag måste lägga till det. I rättvisans namn;)/ds