Det finns faktiskt få saker i livet som skänker mig en sån inre glädje som att se ett barn döpas och att få vara en del av det högtidliga med min sång och mina texter.
Jag sjöng "Barn av Gud" och "Himmelriket tillhör Dig" som båda är sånger jag skrivit tillsammans med dopföremålets pappa.
Pappan spelade för övrigt gitarr, syskonen kontrabas, piano, fiol, trumpet och så sjöng mamman och storasystern i den lilla kör som backade upp i refrängerna.
Magiskt.
Men det mest fantastiska var den lilla gossens förtjusning över musiken. Och att han tittade på mig oavbrutet när jag sjöng för honom. Och log.
Han förstod varje ord kändes det som.
När jag sjöng meningen "Ängeln i Dig finns, du har vingar fast de inte syns" då sprattlade han med benen och skrattade extra mycket.
Min dotter blev också lugn när jag sjöng i kyrkan. Hon har hört de där sångerna tusen gånger både i och utanför magen. Sönerna tyckte väl också att det var okej men tycker inte längre att det är så märkvärdigt att jag sjunger solo. De tror liksom att det är det mammor gör i kyrkan.
Men maken tyckte att det lät extra bra idag - i alla fall om ljudet.
Jag är nöjd att lyckades hålla tillbaka tårarna. Jag blir alltid så rörd när jag ska sjunga på dop.
Det är också extra svårt när nån kusin eller moster sitter i bänkraderna och låter tårarna strila nerför kinderna.
Men det är härligt att beröra och för mig är det en av de största gåvor jag fått här i livet. Förmågan att uttrycka mig genom sång och text så att det talar till en annan människas hjärta.
Så gråter farmödrarna, kusinerna och mostrarna då blir jag alldeles varm i själen.
Varm och ytterst tacksam.
Inlägg
1 kommentar:
Vi är också ytterst tacksamma och varmt berörda av att ni kom upp till oss och förgyllde Hjalmars dopdag.
Skicka en kommentar