På julaftonens "samling vid krubban" i kyrkan fick Stella och jag det hedersamma uppdraget att gestalta Maria och Jesus-barnet. Stella var ett mycket fint litet Jesusbarn om än något stor för att vara nyfödd och i krubban fick hon ingalunda plats. Men hon satt invirad i en vit filt i mitt knä medan jag sjöng "Ett barn är fött".
Vem vet - Jesus kanske i själva verket var en flicka... Ni har väl läst boken "Påven Johanna"? Annars kan jag varmt rekommendera den. Det är härligt att vidga sina tankebanor en smula ibland.
Det mesta är möjligt. Ju.
Nåja, "Jesus-barnet" är ju inte så illa att ha på sitt CV i alla fall.
Oavsett genusperspektiv.
2 kommentarer:
Gör det oss till... vad? kolleger? rollkompisar? Äsch, vi har helt enkelt spelat samma roll. Hjalmar gjorde succé som Jesusbarn. Vi hade varken krubba eller stall så jag stod upp och höll honom medan visa män (som spelades av kvinnor) och herdar vandrade förbi. Dock sjöng jag inte, och jag hade ytterst få repliker. Påven Johanna är en fantastisk bok. God fortsättning önskar Moa (med familj).
Va kul!
Vi höll på att glömma bort "Josef" i all uppståndelse. Så i sista stund fick "skattskrivarutroparen" hoppa in i den rollen. Stackars Josef - han är en bortglömd och ouppskattad figur i bibelhistorien, hihi.
Linn
Skicka en kommentar