"Kontrakt skapat" stod det. "Skickas per post inom några dagar".
Och jag började nästan grina.
Det är dagisplatsen som kontraktet gäller och när jag tittar på min lilla dotter som just lärt sig krypa omkring på köksgolvet känns det som en absurd utopi att det snart är dags för förskolan.
Visst - det är en stund kvar. Det kommer att hända mycket på det halvår som ska förlöpa innan det är dags för inskolning. Men ändå.
Hon är en bebis.
Det är för tidigt för att ens tänka på separation från föräldrarna. Att ens vänja sig vid tanken på att någon annan ska ta hand om henne en stor del av dagen.
Ändå är trycket på förskolekön så enormt att om vi inte tackar ja till den här platsen nu så kommer det dröja minst ett år till vi får erbjudande om en ny. Och då säkerligen inte på "vårt" dagis eftersom yngste sonen då kommer att ha gått över till skolan och ingen syskonförtur gäller. Usch.
Det får bli en låååång inskolning helt enkelt. Ett halvår eller så... Det funkar väl. Eller..?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar